Om skymda siktlinjer och skyddande skog, eller: rapporter från Ismantorps borg

Min text “Om skymda siktlinjer och skyddande skog, eller: rapporter från Ismantorps borg” går nu att läsa i tidskriften Hjärnstorms temanummer Mikrohistorier.

Det är dessutom en av mina bilder som pryder omslaget! Det blev himla fint med färgtonen ovanpå (i orignal är bilden i gråskala).

Tretton tidigare kursdeltagare från de fyra omgångarna (2019-2023) av kursen Mikrohistorier på Konstfack har bidragit med varsitt projekt i numret. Jag har inte sett resultatet i tryck än, men det ska bli så spännande att ta del av allas bidrag och att få se hur helheten blev.

Projektet “Undersökning av Långlöt 30:1. Aktiviteter kring ruinerna av Ismantorps borg”.

Hösten 2021 till våren 2022 läste jag en kurs på Konstfack, som hette Mikrohistorier – från arkiv till offentlighet. Med utgångspunkt mikrohistoriska perspektiv arbetade vi under kursens med egna projekt som där vi skulle utgå från arkivmaterial. Jag inledde då ett projekt som tog avstamp i undersökningar och beskrivningar av fornlämningen Ismantorps fornborg, eftersom jag sommaren 2022 var inbjuden att delta med ett bidrag till en grupputställning med ett tema med Ölandskoppling. Jag arbetar fortfarande med att vidareutveckla projektet och att arbeta vidare med verken, även om kursen är slut. Vissa av verken som jag arbetat med inom projektet har jag ställt ut, bland annat på utställning i Oskarshamns konsthall hösten 2022. (de verken går att se här i min portfolio).

Men den delen som ingick i kursen – att skapa en exposition på plattformen Research Catalogue, finns nu att se öppet publicerat via Konstfacks institutionssida på Research Catalogue.

I min exposition använde jag mig av digitaliserat arkivmaterial, fotografier, ritningar, dokument, tillsammans med korta texter i essäform på olika teman kopplat till borgens historia. Arkivmaterialet jag tog del av var bland annat rapporter, utredningar, tillstånd, beslut och dokumentation framtagen av antikvarier, arkeologer, forskare och statstjänstemän.

I den inledande delen av projektet undersökte jag frågan om vem eller vilka som tolkningsföreträde kring vad en plats “är” eller är tänkt att vara – vad är platsens primära funktion? (Är Ismantorps borg en militär anläggning från järnåldern? Är det ett kulturlandskap för betande boskap? Är det en turistattraktion? Eller är platsen del av ett unikt naturlandskap? Självklart kan platsen vara flera av dessa saker.) Kring fornlämningen har omfattande arbeten genomförts för att “återställa” platsen, vilket innebär att det finns en officiell tolkning om vad denna plats “ska” vara. Vissa ingrepp och förändringar är sanktionerade, andra aktiviteter tolkas som hot mot platsen eller vandalism.

Genom mitt projekt ville jag också låta naturen och växtligheten träda fram som en egen aktör, som också får en röst.

Läs mer om projektet på expositionens presentationssida.

Direkt till expositionen.

En sida från expositionen på Research Catalogue